Call me the duckie-hero.

Happ. Alldeles nyss var jag helt säker på att jag skulle sovit nu. Men näe... Allt började med att jag hörde mamma springa ut genom dörren. Hon började skrika utomhus och jag sprang efter, i sov t-shirten! Det visade sig att en katt hade fått tag i en pytte ankunge från en sjö jättenära vårat hus. Och nu var de på vår gräsmatta! Ankungen pep typ jättemycket... Men mamma hade med sig sitt ultimata kattjagarwepond: en FJUFF-FJUFF! (även kallad typ vattenspruta)
Iaf, katten sprang iväg en liten bit.
DÅ!
Behövde mamma en korg för att lämna tillbaka ankungen vid vattnet. Så hon lämnar mig med en livrädd ankunge, en fjuff-fjuff, en mordlysten kattusling och en jävla massa mygg. Jag lyckades faktiskt hålla katten borta! Men att få bort myggorna från mina bara ben var inte lika enkelt. Ankan är iaf nu glad och nöjd på ett näckrosblad någonstans i sjön, katten borta... Och mina ben ja. 14 myggbett på 10 minuter... Måste ha stått i ett myggkollo eller liknande.
Nåja. Det var det värt! Ta hand om dejj nu duckie-chan!♥

Har du något du vill säga till mejj? O.o

Kommentera?:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras intä!)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0